Rätten att tysta i straffrättsliga frågor

På grund av flera uppmärksammade brottmål som har uppstått under det senaste året är den misstänktes rätt till tystnad återigen i rampljuset. Visst, med offer och släktingar till brott, är den misstänktes rätt att hålla tyst under skott, vilket är förståeligt. Förra året till exempel ledde den ihållande tystnaden hos den misstänkta för flera ”insulinmord” i äldreomsorgshus till frustration och irritation bland anhöriga, som naturligtvis ville veta vad som hände. Den misstänkta åberopade ständigt sin tystnadsrätt inför Rotterdams tingsrätt. På lång sikt irriterade detta också domarna, som ändå försökte få den misstänkta att arbeta.

Rätten att tysta i straffrättsliga frågor

Det finns olika skäl till varför misstänkta, ofta på advokat från deras advokater, åberopar sin rätt att tystas. Till exempel kan detta vara rent strategiska eller psykologiska skäl, men det händer också att den misstänkte fruktar konsekvenserna inom den kriminella miljön. Oavsett orsak tillhör rätten att hålla tyst alla misstänkta. Det är en civil rätt en klassisk rätt, eftersom 1926 har fastställts i artikel 29 i straffprocesslagen och därför måste respekteras. Denna rätt bygger på principen att den misstänkte inte behöver samarbeta med sin egen övertygelse och inte kan tvingas göra det: 'Den misstänkte är inte skyldig att svara.' Inspirationen till detta är förbudet mot tortyr.

Om den misstänkte utnyttjar denna rätt kan han därmed förhindra att hans uttalande betraktas som opålitligt och opålitligt, till exempel för att det avviker från vad andra har sagt eller från vad som ingår i ärendet. Om den misstänkte förblir tyst i början och hans uttalande senare passas in i de andra uttalandena och handlingarna, ökar han chansen att han kommer att tro av domaren. Att använda rätten att hålla tyst kan också vara en bra strategi om den misstänkte inte kan ge ett rimligt svar på frågor från exempelvis polisen. När allt kommer omkring kan ett uttalande alltid lämnas i domstol sent.

Men denna strategi är inte utan risker. Den misstänkta borde också vara medveten om detta. Om den misstänkte arresteras och förvaras i rättegångshållning kan överklagandet till rätten att tystna innebära att det finns en grund för utredning för polis och rättsliga myndigheter, på grundval av vilken den förstådda förvaringen för misstänkt fortsätter. Det är därför möjligt att den misstänkte kan behöva stanna kvar i förskottet på grund av hans tystnad än om han hade gjort ett uttalande. Det är dessutom möjligt att den misstänkte inte har beviljats ​​skadestånd efter att ett mål har avskildts eller frikänts av den misstänkte om han själv har skylden för fortsättningen av förvarets förvar. Ett sådant skadeståndskrav har redan avvisats på den grunden flera gånger.

En gång i domstol är tystnad inte heller utan konsekvenser för den misstänkta. När allt kommer omkring kan en domare ta hänsyn till tystnad i sin dom om en misstänkt inte ger någon öppenhet, både i bevisförklaringen och i domen. Enligt den nederländska högsta domstolen kan den misstänktes tystnad till och med bidra till övertygelsen om det finns tillräckligt med bevis och den misstänkte inte har lämnat någon ytterligare förklaring. När allt kommer omkring kan den misstänktes tystnad förstås och förklaras av domaren enligt följande: ”Den misstänkta har alltid varit tyst om sitt engagemang (...) och har därför inte tagit ansvar för vad han har gjort. ” Inom ramen för meningen kan den misstänkte skylla på sin tystnad att han inte har ångrat sig eller ångrat sina handlingar. Huruvida domarna tar hänsyn till den misstänktes rätt att hålla tyst för dom, beror på domarens personliga bedömning och kan därför skilja sig från domare.

Att använda tystnadsrätten kan ha fördelar för den misstänkta, men det är verkligen inte utan risk. Det är sant att den misstänktes rätt att hålla tyst måste respekteras. Men när det gäller en rättegång anser domarna i allt högre grad misstänktas tystnad till sin egen nackdel. När allt kommer omkring är den misstänktes rätt att hålla tyst i praktiken regelbundet i strid med den ökande rollen i brottmål och vikten av offer, efterlevande släktingar eller samhället med tydliga svar på frågorna.

Huruvida det är klokt i ditt fall att utnyttja rätten att hålla tyst under polisförhöret eller vid förhandlingen beror på omständigheterna i ärendet. Det är därför viktigt att du kontaktar en kriminell advokat innan du beslutar om rätten att tystas. Law & More advokater är specialiserade på straffrätt och ger gärna råd och / eller hjälp. Är du ett offer eller den överlevande släktingen och har du frågor om rätten att tystna? Även då Law & Moreadvokater är redo för dig.

Dela