Rätten att tiga i brottmål
På grund av flera uppmärksammade brottmål som har uppstått under det senaste året är den misstänktes rätt till tystnad återigen i rampljuset. Visst, med offer och släktingar till brott, är den misstänktes rätt att hålla tyst under skott, vilket är förståeligt. Förra året till exempel ledde den ihållande tystnaden hos den misstänkta för flera ”insulinmord” i äldreomsorgshus till frustration och irritation bland anhöriga, som naturligtvis ville veta vad som hände. Den misstänkta åberopade ständigt sin tystnadsrätt inför Rotterdams tingsrätt. På lång sikt irriterade detta också domarna, som ändå försökte få den misstänkta att arbeta.
Artikel 29 i straffprocesslagen
Det finns olika anledningar till att misstänkta, ofta på inrådan av sina advokater, åberopar sin rätt att tiga. Det kan till exempel vara rent strategiska eller psykologiska skäl, men det förekommer också att den misstänkte fruktar konsekvenserna inom den kriminella miljön. Oavsett anledning tillkommer rätten att vara tyst varje misstänkt.
Det är en klassisk rättighet för en civil, eftersom 1926 har fastställts i artikel 29 i straffprocesslagen och måste därför respekteras. Denna rätt bygger på principen att den misstänkte inte behöver samarbeta med sin egen övertygelse och inte kan tvingas till det: 'Den misstänkte är inte skyldig att svara.' Inspirationen till detta är förbudet mot tortyr.
Om den misstänkte utnyttjar denna rätt kan han därmed förhindra att hans uttalande betraktas som opålitligt och opålitligt, till exempel för att det avviker från vad andra har sagt eller från vad som ingår i ärendet. Om den misstänkte förblir tyst i början och hans uttalande senare passas in i de andra uttalandena och handlingarna, ökar han chansen att han kommer att tro av domaren. Att använda rätten att hålla tyst kan också vara en bra strategi om den misstänkte inte kan ge ett rimligt svar på frågor från exempelvis polisen. När allt kommer omkring kan ett uttalande alltid lämnas i domstol sent.
Denna strategi är dock inte utan risker. Den misstänkte ska också vara medveten om detta. Om den misstänkte anhålls och häktas kan överklagandet om tystnadsrätt innebära att det återstår en utredningsgrund för polis och rättsliga myndigheter, på grundval av vilken häktningen för den misstänkte fortsätter.
Det är därför möjligt att den misstänkte kan behöva sitta häktad längre på grund av sin tystnad än om han hade uttalat sig. Vidare är det möjligt att den misstänkte efter ett avskrivande av målet eller ett frikännande av den misstänkte inte beviljas skadestånd om han själv har att skylla på att häktningen fortsätter. Ett sådant skadeståndstalan har redan avslagits på den grunden flera gånger.
Väl i rätten är tystnad inte heller utan konsekvenser för den misstänkte. En domare kan ju ta hänsyn till tystnad i sin dom om en misstänkt inte ger någon öppenhet, både i bevisföring och i domen. Enligt den nederländska högsta domstolen kan den misstänktes tystnad till och med bidra till fällandet om det finns tillräckligt med bevis och den misstänkte inte har lämnat någon ytterligare förklaring.
Den misstänktes tystnad kan trots allt förstås och förklaras av domaren på följande sätt: ”Den misstänkta har alltid varit tyst om sitt engagemang (...) och har därför inte tagit ansvar för vad han har gjort. ” Inom ramen för meningen kan den misstänkte skylla på sin tystnad att han inte har ångrat sig eller ångrat sina handlingar. Huruvida domarna tar hänsyn till den misstänktes rätt att hålla tyst för dom, beror på domarens personliga bedömning och kan därför skilja sig från domare.
Att använda tystnadsrätten kan ha fördelar för den misstänkta, men det är verkligen inte utan risk. Det är sant att den misstänktes rätt att hålla tyst måste respekteras. Men när det gäller en rättegång anser domarna i allt högre grad misstänktas tystnad till sin egen nackdel. När allt kommer omkring är den misstänktes rätt att hålla tyst i praktiken regelbundet i strid med den ökande rollen i brottmål och vikten av offer, efterlevande släktingar eller samhället med tydliga svar på frågorna.
Huruvida det är klokt i ditt fall att utnyttja rätten att hålla tyst under polisförhöret eller vid förhandlingen beror på omständigheterna i ärendet. Det är därför viktigt att du kontaktar en kriminell advokat innan du beslutar om rätten att tystas. Lag & More jurister är specialiserade på straffrätt och ger gärna råd och/eller assistans. Är du ett offer eller den efterlevande och har du frågor om rätten att tiga? Redan då Law & MoreÄr advokater är redo för dig.
