Energimärkningen visar en byggnads energiprestanda på en skala från A till G. Den är obligatorisk vid försäljning, uthyrning och färdigställande, och vissa byggnader omfattas nu av en lagstadgad miniminivå.
Innehållsförteckning
Rättslig grund
Kravet vilar på det europeiska direktivet om byggnaders energiprestanda och är implementerat i förordningen om byggnaders energiprestanda och förordningen om livsmiljö (byggnader). Sedan den 1 januari 2021 har energiprestanda fastställts enligt NTA 8800-standarden, uttryckt i kilowattimmar per kvadratmeter och år. Sedan den 1 januari 2023 får kontorsbyggnader större än hundra kvadratmeter inte användas utan minst märkning C, och kommunerna verkställer detta genom administrativa åtgärder. Omarbetningen av direktivet från 2024 kräver att medlemsstaterna skärper kraven ytterligare för de byggnader som presterar sämst, vilket kommer att utarbetas i nationella regler under de kommande åren.
Hur det fungerar i praktiken
Märkningen utarbetas av en certifierad rådgivare och registreras; den är giltig i tio år. Vid försäljning och uthyrning måste den lämnas till köparen eller hyresgästen och märkningsklassen måste anges i annonsen. För hyresbostäder matas märkningen in i bostadsvärderingssystemet och därmed in i den maximala hyran. För affärslokaler är märkningskravet en punkt att ta upp i hyresavtalet: vem bär kostnaden för de åtgärder som behövs för att uppfylla standarden?
Var det går fel
Hyresvärdar av kontorslokaler antar att märkningsskyldigheten ligger hos hyresgästen; kommunen däremot riktar sig till både användare och ägare. Ett andra fel är en föråldrad märkning efter renovering, vilket gör att den faktiska prestationen skiljer sig åt. För det tredje saknar hyresavtal ofta bestämmelser om hållbarhetsåtgärder och hur deras kostnad förs vidare.
relaterade termer
Etiketten kopplar till bostadsvärderingssystemet , miljötillståndet och uthyrning av affärslokaler.
Uppfyller din fastighet inte kraven? Våra specialister på energirätt bedömer skyldigheterna och kostnadsfördelningen.