Utdelning

En utdelning är en utbetalning av vinst eller reserver till aktieägarna. I ett aktiebolag beslutar bolagsstämman om utdelning, men beslutet träder i kraft först när styrelsen har godkänt det baserat på utdelningstestet.

Innehållsförteckning

Rättslig grund

Artikel 2:216 i den nederländska civillagen innehåller ordningen. Punkt 1 ger bolagsstämman befogenhet och begränsar utdelningen till det belopp med vilket det egna kapitalet överstiger de lagstadgade och avtalsenliga reserverna: balansräkningstestet. Punkt 2 innehåller utdelningstestet: styrelsen måste vägra godkännande om den vet eller rimligen borde förutse att företaget efter utdelningen inte kommer att kunna fortsätta att betala sina skulder när de förfaller. Rättspraxis tillämpar en tidshorisont på ungefär ett år. Punkt 3 gör styrelseledamöter som ändå godkänner solidariskt ansvariga för det resulterande underskottet och kräver att aktieägare som kände till eller borde ha förutsett problemet ska betala tillbaka.

Hur det fungerar i praktiken

Testet måste bevisligen ha genomförts och dokumenterats skriftligen, med en likviditetsprognos, betalningsförpliktelser för det kommande året, gjorda investeringar och kända risker såsom pågående rättstvister. I ett BV med en enda ägare/styrelseledamot är den dokumentationen desto viktigare, eftersom styrelseledamot och förmånstagare är samma person. Samma test gäller för återköp av egna aktier och för återbetalning av aktier.

Var det går fel

Utdelning delas ut baserat på en vinstsiffra utan att titta på likviditet, till exempel när en stor skattedeklaration eller ett krav är på gång. Ett andra fel är avsaknaden av någon registrering, så styrelseledamoten kan inte i efterhand visa att testet har utförts. För det tredje används ägarens/styrelseledamöternas uttag från löpande konto i praktiken som utdelning, utan beslut och utan test.