Styrelseledamöter i ett företag bör alltid styras av företagets intresse. Vad händer om styrelseledamöter måste fatta beslut som berör deras egna personliga intressen? Vilket intresse råder och vad förväntas en regissör göra i en sådan situation?

När finns det en intressekonflikt?

När hanterar företaget kan styrelsen ibland fatta ett beslut som också ger en viss direktör en fördel. Som direktör måste du ta hand om företagets intressen och inte ditt eget personliga intresse. Det finns inget omedelbart problem om ett beslut som fattas av styrelsen leder till att en direktör gynnas personligen. Detta är annorlunda om detta personliga intresse strider mot företagets intressen. I så fall får regissören inte delta i möten och beslutsfattande.

I Bruil-målet dömde Högsta domstolen att det finns en intressekonflikt om direktören inte kan skydda företagets och dess närstående företags intressen på ett sådant sätt att en heltal och opartisk direktör kan förväntas göra det på grund av närvaron av ett personligt intresse eller av ett annat intresse som inte är parallellt med den juridiska enhetens. [1] Vid bedömningen av om det finns en intressekonflikt måste alla relevanta omständigheter i ärendet beaktas.

Det uppstår en kvalitativ intressekonflikt när direktören agerar i olika befattningar. Så är till exempel fallet när direktören i ett företag samtidigt är motpart till företaget eftersom han också är styrelseledamot i en annan juridisk person. Direktören ska då företräda flera (motstridiga) intressen.

Om det finns ett rent kvalitativt intresse omfattas inte intresset av jävsreglerna. Detta är fallet om intresset inte är sammanflätat med ett personligt intresse hos direktören. Ett exempel på detta är när två koncernbolag ingår ett avtal. Om direktören är styrelseledamot i båda bolagen, men inte är en (indirekt) aktieägare eller inte har något annat personligt intresse, finns det ingen kvalitativ intressekonflikt.

Vilka är konsekvenserna av förekomsten av en intressekonflikt?

Konsekvenserna av att ha en intressekonflikt har nu fastställts i den holländska civillagen. En direktör får inte delta i överläggningar och beslutsfattande om han har ett direkt eller indirekt personligt intresse som strider mot företagets och dess närstående företag. Om inget styrelsebeslut kan tas kan beslutet fattas av tillsynsnämnden. I avsaknad av en styrelse ska beslutet antas av bolagsstämman, såvida inte annat föreskrivs i stadgarna. Denna bestämmelse ingår i avsnitt 2: 129 punkt 6 för aktiebolaget (NV) och 2: 239 punkt 6 i den nederländska civillagen för det privata aktiebolaget (BV).

Av dessa artiklar kan man inte dra slutsatsen att enbart förekomsten av en sådan intressekonflikt kan tillskrivas en styrelseledamot. Han kan inte heller klandras för att han hamnat i den situationen. I artiklarna föreskrivs endast att föreståndaren ska avstå från att delta i överläggningar och beslutsfattande. Det är alltså inte en uppförandekod som leder till bestraffning eller förhindrande av en intressekonflikt, utan endast en uppförandekod som föreskriver hur en styrelseledamot ska agera när en intressekonflikt föreligger.

Förbudet mot deltagande i överläggningar och beslutsfattande innebär att den berörda direktören inte får rösta, men han kan begäras om information inför styrelsemötet eller införandet av ärendet på styrelsemötets dagordning. Brott mot dessa artiklar ska dock göra beslutet ogiltigt enligt artikel 2:15 § 1 sub a i den nederländska civillagen. Denna artikel anger att beslut är ogiltigförklarade om de strider mot bestämmelser som styr beslutsbildningen. Talan om ogiltigförklaring kan väckas av den som har skäligt intresse av att bestämmelsen efterlevs.

Det är inte bara avhållsamhetsplikten som gäller. Direktören ska också i tid lämna information om en eventuell intressekonflikt i ett beslut som ska fattas till styrelsen. Vidare följer av artikel 2:9 i den nederländska civillagen att intressekonflikten även ska anmälas till bolagsstämman.

Emellertid den lag inte tydligt anger när anmälningsskyldigheten är uppfylld. Det är därför lämpligt att införa en bestämmelse om detta i stadgarna eller på annat håll. Lagstiftarens avsikt med dessa lagar är att skydda företaget mot risken för att en styrelseledamot påverkas av personliga intressen. Sådana intressen ökar risken för att företaget drabbas av en nackdel. Avsnitt 2:9 i den nederländska civillagen – som reglerar styrelseledamöternas interna ansvar – är föremål för en hög tröskel.

Styrelseledamöter är endast ansvariga vid allvarligt klandervärt beteende. Underlåtenhet att följa lagliga eller lagstadgade jävsregler är en allvarlig omständighet som i princip leder till styrelseansvar. En styrelseledamot som är i konflikt kan bli allvarligt klandrad personligen och kan därför i princip hållas ansvarig av bolaget.

Sedan de ändrade intressekonfliktreglerna gäller vanliga representationsregler för sådana situationer. Avsnitt 2: 130 och 2: 240 i den nederländska civillagen är särskilt viktiga i detta avseende. Å andra sidan är en direktör som på grundval av reglerna om intressekonflikt inte får delta i överläggningarna och beslutsfattandet bemyndigad att företräda företaget i den rättsakt som genomför beslutet. Enligt den gamla lagen ledde en intressekonflikt till en begränsning av representationsmakten: den direktören fick inte företräda företaget.

Slutsats

Om en regissör har ett motstridigt intresse måste han avstå från att diskutera och fatta beslut. Detta är fallet om han har ett personligt intresse eller ett intresse som inte går parallellt med företagets intresse. Om en styrelseledamot inte uppfyller skyldigheten att avstå, kan han öka chansen att han kan hållas ansvarig som styrelseledamot av företaget. Dessutom kan beslutet ogiltigförklaras av alla som har ett rimligt intresse av att göra det. Trots att ha en intressekonflikt kan regissören fortfarande representera företaget.

Tycker du att det är svårt att avgöra om det finns en intressekonflikt? Eller är du osäker på om du ska avslöja att det finns ett intresse och informera styrelsen? Fråga juristerna på företagsrätten Law & More för att informera dig. Tillsammans kan vi bedöma situationen och möjligheterna. På grundval av denna analys kan vi ge dig råd om lämpliga nästa steg. Vi ger dig gärna råd och hjälp under alla förfaranden.

[1] HR 29 juni 2007, NJ 2007 / 420; JOR 2007/169 (Bruil).