1. Inledning
Den 20 maj 2015 antog Europaparlamentet det fjärde direktivet om penningtvätt. På grundval av detta direktiv är varje medlemsland skyldig att upprätta ett UBO-register. Alla UBO: s för ett företag bör ingå i registret. Eftersom UBO kommer att kvalificera varje fysisk person som direkt eller indirekt innehar mer än 25% av ett bolags (andel) intresse, inte ett företag som är noterat på aktiemarknaden. I händelse av misslyckande med upprättandet av UBO (s) kan det sista alternativet vara att betrakta en fysisk person från företagets högre chefer som UBO. I Nederländerna måste UBO-registret införlivas före 26 juni 2017. Förväntningen är att registret kommer att få många konsekvenser för det nederländska och europeiska företagsklimatet. När man inte vill bli obehagligt förvånad kommer en tydlig bild av de kommande förändringarna att vara väsentlig. Därför kommer denna artikel att försöka klargöra konceptet med UBO-registret genom att analysera dess egenskaper och konsekvenser.
2. Ett europeiskt koncept
Det fjärde direktivet om penningtvätt är en produkt av europeisk tillverkning. Tanken bakom införandet av detta direktiv är att Europa vill förhindra att penningtvättare och terroristfinansiärer använder den nuvarande fria rörligheten för kapital och friheten att tillhandahålla finansiella tjänster för deras kriminella syften. I linje med detta är önskan att fastställa identiteten för alla UBO: ar personer med en betydande myndighet. UBO-registret utgör endast en del av de ändringar som åstadkommits i det fjärde direktivet om penningtvätt mot pengar för att uppnå sitt syfte.
Som nämnts bör direktivet införas före 26 juni 2017. Vad gäller UBO-registret beskriver direktivet en tydlig ram. Direktivet ålägger medlemsstaterna att föra så många juridiska personer som möjligt inom lagstiftningens räckvidd. Enligt direktivet måste tre typer av myndigheter ha tillgång till UBO-uppgifterna i alla fall: de behöriga myndigheterna (inklusive tillsynsmyndigheterna) och alla finansiella underrättelsenheter, skyldiga myndigheter (inklusive finansinstitut, kreditinstitut, revisorer, notarer, mäklare och leverantörer av speltjänster) och alla personer eller organisationer som kan visa ett legitimt intresse. Medlemsstaterna står dock fritt att välja ett helt offentligt register. Begreppet ”behöriga myndigheter” förklaras inte ytterligare i direktivet. Av den anledningen bad Europeiska kommissionen om förtydligande i sitt förslag till ändring av direktivet av den 5 juli 2016.
Den minimala mängden information som måste inkluderas i registret är följande: fullt namn, födelsemånad, födelseår, nationalitet, bosättningsland och arten och omfattningen av det ekonomiska intresset som UBO innehar. Dessutom är definitionen av termen "UBO" mycket bred. Termen inkluderar inte bara en direkt kontroll (på grundval av ägande) på 25% eller mer, utan också en möjlig indirekt kontroll på mer än 25%. Indirekt kontroll betyder kontroll på annat sätt än genom ägande. Denna kontroll kan baseras på kontrollkriterier i aktieägaravtalet, förmågan att ha en långtgående inverkan på ett företag eller förmågan att till exempel utse styrelseledamöter.
3. Registret i Nederländerna
Den nederländska ramen för genomförandet av lagstiftningen om UBO-registret beskrivs till stor del i ett brev till minister Dijsselbloem av den 10 februari 2016. När det gäller de enheter som omfattas av kravet på registrering indikerar brevet att nästan ingen av de befintliga typerna av nederländska enheter kommer att förbli orörda, utom det enda äganderättet och alla offentliga enheter. Även noterade företag är undantagna. Till skillnad från de tre kategorierna av personer och myndigheter som har rätt att kontrollera informationen i registret som valts på europeisk nivå, väljer Nederländerna ett offentligt register. Detta beror på att ett begränsat register medför nackdelar när det gäller kostnader, genomförbarhet och verifierbarhet. Eftersom registret kommer att vara offentligt, kommer fyra integritetsskydd att byggas in:
3.1. Varje användare av informationen kommer att registreras.
3.2. Tillgång till informationen beviljas inte gratis.
3.3. Andra användare än de specifikt utsedda myndigheterna (myndigheter som bland annat inkluderar den nederländska banken, myndighetens finansmarknader och finansinspektionen) och den nederländska finansiella underrättelseavdelningen har bara tillgång till en begränsad uppsättning data.
3.4. Vid risk för kidnappning, utpressning, våld eller hot, följer en riskbedömning från fall till fall, där man undersöker om tillgången till vissa uppgifter kan avslutas vid behov.
Användare andra än de särskilt utsedda myndigheterna och AFM får endast få tillgång till följande information: namn, födelsemånad, nationalitet, bosättningsland och arten och omfattningen av det ekonomiska intresse som den gynnsamma ägaren har. Detta minimum innebär att inte alla institutioner som måste göra obligatorisk UBO-forskning kan hämta all nödvändig information från registret. De måste själva samla in denna information och bevara denna information i sin administration.
Med tanke på att de utsedda myndigheterna och FIU har en viss utrednings- och tillsynsroll, kommer de att ha tillgång till ytterligare uppgifter: (1) dag, plats och födelseland, (2) adress, (3) medborgares servicenummer och / eller utländskt identifikationsnummer (TIN), (4) arten, numret och datumet och platsen för utfärdandet av det dokument med vilket identiteten var verifierad eller en kopia av det dokumentet och (5) dokumentation som bekräftar varför en person har statusen av UBO och storleken på motsvarande (ekonomiska) ränta.
Förväntningarna är att Handelskammaren kommer att hantera registret. Uppgifterna når registret genom att informationen lämnas in av företagen och juridiska personerna själva. En UBO får inte vägra att delta i inlämningen av denna information. Dessutom kommer de skyldiga myndigheterna också på något sätt att ha en verkställighetsfunktion: de har ansvaret för att överlämna all information i deras besittning till registret, som skiljer sig från registret. Myndigheter som anförtrotts ansvar inom området bekämpning av penningtvätt, finansiering av terrorism och andra former av ekonomisk och ekonomisk brottslighet kommer, beroende på storleken på deras uppgift, att ha rätt eller kräva att lämna in uppgifter som skiljer sig från registret. Det är ännu inte klart vem som är formellt ansvarig för verkställighetsuppgiften med avseende på (korrekt) inlämnande av UBO-uppgifterna och vem som (eventuellt) kommer att ha rätt att utfärda böter.
4. Ett system utan brister?
Trots de strikta kraven verkar UBO-lagstiftningen inte vara vattentät i alla aspekter. Det finns ett antal sätt man kan säkerställa att man faller utanför UBO-registret.
4.1. Förtroendefiguren
Man kan välja att arbeta genom förtroendets figur. Förtroendesiffror är föremål för olika regler enligt direktivet. Direktivet kräver också ett register för förtroendesiffror. Detta specifika register är dock inte öppet för allmänheten. På detta sätt är anonymiteten för personerna bakom ett förtroende fortfarande säkrad i ytterligare utsträckning. Exempel på förtroendesiffror är det angloamerikanska förtroendet och Curaçao-förtroendet. Bonaire känner också till en siffra som är jämförbar med förtroendet: DPF. Detta är en viss typ av stiftelse, som till skillnad från förtroendet har juridisk personlighet. Det regleras av BES-lagstiftningen.
4.2. Överföring av sätet
I det fjärde direktivet om penningtvätt nämns följande när det gäller dess tillämpbarhet: ”… företag och andra juridiska personer som är etablerade inom deras territorier”. Denna mening innebär att företag som är etablerade utanför medlemsländernas territorium men senare flyttar sitt företagssäte till en medlemsstat inte omfattas av lagstiftningen. Till exempel kan man tänka på populära juridiska begrepp som Jersey Ltd., BES BV och American Inc. En DPF kan också besluta att flytta sitt faktiska säte till Nederländerna och fortsätta bedriva verksamhet som DPF.
5. Kommande förändringar?
Frågan är om Europeiska unionen vill fortsätta att nämnda möjligheter för att undvika UBO-lagstiftningen. Men det finns för närvarande inga konkreta indikationer på att förändringar kommer att äga rum på denna punkt på kort sikt. I sitt förslag som lagts fram den 5 juli begärde kommissionen ett par ändringar av direktivet. Detta förslag inkluderade inte ändringar avseende det föregående. Dessutom är det ännu inte klart om de föreslagna ändringarna faktiskt kommer att genomföras. Ändå kommer det inte att vara fel att ta hänsyn till de föreslagna ändringarna och möjligheten att andra ändringar kommer att göras vid ett senare tillfälle. De fyra stora förändringarna som för närvarande föreslagits är följande:
5.1. Kommissionen föreslår att registret ska offentliggöras fullt ut. Detta innebär att direktivet kommer att anpassas vid åtkomstpunkten av individer och organisationer som kan visa ett legitimt intresse. Då deras åtkomst tidigare kunde begränsas till de tidigare nämnda minimidata, kommer registret nu också att avslöjas fullt ut för dem.
5.2. Kommissionen föreslår att definiera termen "behöriga myndigheter" på följande sätt: ".. de offentliga myndigheterna med utsedda ansvar för att bekämpa penningtvätt eller finansiering av terrorism, inklusive skattemyndigheter och myndigheter som har till uppgift att utreda eller åtala penningtvätt, tillhörande predikatbrott och terroristfinansiering, spårning och beslag eller frysning och konfiskering av kriminella tillgångar ”.
5.3. Kommissionen begär en större öppenhet och en bättre möjlighet att identifiera UBO: erna genom samtrafik av alla nationella register i medlemsländerna.
5.4. Kommissionen föreslår vidare att i vissa fall sänka UBO-nivån på 25% till 10%. Detta kommer att vara fallet för juridiska personer som är en passiv icke-finansiell enhet. Dessa är ".. Förmedlingsenheter som inte har någon ekonomisk aktivitet och endast tjänar till att distansera de gynnsamma ägarna från tillgångarna".
5.5. Kommissionen föreslår att tidsfristen för genomförande ändras från 26 juni 2017 till 1 januari 2017.
Slutsats
Införandet av det offentliga UBO-registret kommer att ha långtgående konsekvenser för företag i medlemsländerna. Personer som direkt eller indirekt har mer än 25% av (andel) intresset för ett företag som inte är ett börsnoterat företag kommer att tvingas göra mycket uppoffringar inom området för integritet, vilket ökar risken för utpressning och kidnappning; trots att Nederländerna har angett att de skulle göra sitt bästa för att mildra dessa risker så mycket som möjligt. Dessutom kommer vissa fall att få större ansvar när det gäller att notera och överföra data som skiljer sig från uppgifterna i UBO-registret. Införandet av UBO-registret kan mycket väl betyda att man kommer att skifta fokus till förtroendets figur, eller till en juridisk institution som är etablerad utanför medlemsländerna som sedan kan överföra sin verkliga plats till en medlemsstat. Det är inte säkert om dessa strukturer kommer att förbli hållbara alternativ i framtiden. Den för närvarande föreslagna ändringen av det fjärde direktivet om penningtvätt innehåller inte några ändringar vid denna tidpunkt ännu. I Nederländerna måste man främst ta hänsyn till förslaget om sammankoppling av nationella register, en möjlig förändring av 25% -kravet och ett eventuellt tidigt genomförandedatum.