Styrelseledamöter i ett företag bör alltid styras av företagets intresse. Vad händer om styrelseledamöter måste fatta beslut som berör deras egna personliga intressen? Vilket intresse råder och vad förväntas en regissör göra i en sådan situation?
När finns det en intressekonflikt?
När hanterar företaget kan styrelsen ibland fatta ett beslut som också ger en viss direktör en fördel. Som direktör måste du ta hand om företagets intressen och inte ditt eget personliga intresse. Det finns inget omedelbart problem om ett beslut som fattas av styrelsen leder till att en direktör gynnas personligen. Detta är annorlunda om detta personliga intresse strider mot företagets intressen. I så fall får regissören inte delta i möten och beslutsfattande.
I Bruil-målet dömde Högsta domstolen att det finns en intressekonflikt om direktören inte kan skydda företagets och dess närstående företags intressen på ett sådant sätt att en heltal och opartisk direktör kan förväntas göra det på grund av närvaron av ett personligt intresse eller av ett annat intresse som inte är parallellt med den juridiska enhetens. [1] Vid bedömningen av om det finns en intressekonflikt måste alla relevanta omständigheter i ärendet beaktas.
Det finns en kvalitativ intressekonflikt när regissören agerar i olika kapacitet. Detta är till exempel fallet när direktören för ett företag är motpart till företaget samtidigt eftersom han också är direktör för en annan juridisk enhet. Direktören måste då representera flera (motstridiga) intressen. Om det finns ett rent kvalitativt intresse täcks inte intresset av reglerna om intressekonflikter. Detta är fallet om intresset inte är sammanflätat med regissörens personliga intresse. Ett exempel på detta är när två koncernföretag ingår ett avtal. Om direktören är styrelseledamot i båda företagen, men inte är (n) (indirekt) aktieägare eller inte har något annat personligt intresse, finns det ingen kvalitativ intressekonflikt.
Vilka är konsekvenserna av förekomsten av en intressekonflikt?
Konsekvenserna av att ha en intressekonflikt har nu fastställts i den holländska civillagen. En direktör får inte delta i överläggningar och beslutsfattande om han har ett direkt eller indirekt personligt intresse som strider mot företagets och dess närstående företag. Om inget styrelsebeslut kan tas kan beslutet fattas av tillsynsnämnden. I avsaknad av en styrelse ska beslutet antas av bolagsstämman, såvida inte annat föreskrivs i stadgarna. Denna bestämmelse ingår i avsnitt 2: 129 punkt 6 för aktiebolaget (NV) och 2: 239 punkt 6 i den nederländska civillagen för det privata aktiebolaget (BV).
Av dessa artiklar kan man inte dra slutsatsen att enbart en närvaro av en sådan intressekonflikt kan tillskrivas en regissör. Han kan inte heller klandras för att hamna i den situationen. Artiklarna föreskriver endast att regissören måste avstå från att delta i överläggningarna och beslutsprocessen. Det är därför inte en uppförandekod som leder till bestraffning eller förebyggande av en intressekonflikt, utan bara en uppförandekod som föreskriver hur en regissör ska agera när en intressekonflikt finns. Förbudet mot deltagande i överläggningar och beslutsfattande innebär att den berörda direktören inte får rösta, men han kan begära information före styrelsemötet eller införandet av punkten på styrelsemötets dagordning. Överträdelse av dessa artiklar gör dock att beslutet ogiltigförklaras enligt artikel 2:15 avsnitt 1 sub a i den nederländska civillagen. I den här artikeln anges att beslut är ogiltiga om de strider mot bestämmelser som styr beslutsfattandet. Talan om ogiltigförklaring kan väckas av alla som har ett rimligt intresse av att bestämmelserna följs.
Det är inte bara avhållsamhetsplikten som gäller. Direktören ska också lämna information om en eventuell intressekonflikt i ett beslut som ska fattas till styrelsen i rätt tid. Vidare följer av artikel 2: 9 i den nederländska civillagen att intressekonflikten också måste anmälas till bolagsstämman. Lagen anger dock inte klart när rapporteringsskyldigheten har uppfyllts. Det är därför lämpligt att inkludera en bestämmelse om detta i stadgarna eller någon annanstans. Lagstiftarens avsikt med dessa lagar är att skydda företaget mot risken att en direktör påverkas av personliga intressen. Sådana intressen ökar risken för att företaget kommer att drabbas av en nackdel. Avsnitt 2: 9 i den nederländska civillagen - som reglerar det interna ansvaret för styrelseledamöter - är föremål för en hög tröskel. Styrelseledamöter är endast ansvariga vid allvarligt skyldigt beteende. Underlåtenhet att följa lagliga eller lagstadgade intressekonflikter är en allvarlig omständighet som i princip leder till styrelsens ansvar. En konfliktdirektör kan bli allvarligt förtalad personligen och kan därför i princip hållas ansvarig av företaget.
Sedan de ändrade intressekonfliktreglerna gäller vanliga representationsregler för sådana situationer. Avsnitt 2: 130 och 2: 240 i den nederländska civillagen är särskilt viktiga i detta avseende. Å andra sidan är en direktör som på grundval av reglerna om intressekonflikt inte får delta i överläggningarna och beslutsfattandet bemyndigad att företräda företaget i den rättsakt som genomför beslutet. Enligt den gamla lagen ledde en intressekonflikt till en begränsning av representationsmakten: den direktören fick inte företräda företaget.
Slutsats
Om en regissör har ett motstridigt intresse måste han avstå från att diskutera och fatta beslut. Detta är fallet om han har ett personligt intresse eller ett intresse som inte går parallellt med företagets intresse. Om en styrelseledamot inte uppfyller skyldigheten att avstå, kan han öka chansen att han kan hållas ansvarig som styrelseledamot av företaget. Dessutom kan beslutet ogiltigförklaras av alla som har ett rimligt intresse av att göra det. Trots att ha en intressekonflikt kan regissören fortfarande representera företaget.
Tycker du att det är svårt att avgöra om det finns en intressekonflikt? Eller är du osäker på om du ska avslöja att det finns ett intresse och informera styrelsen? Fråga juristerna på företagsrätten Law & More för att informera dig. Tillsammans kan vi bedöma situationen och möjligheterna. På grundval av denna analys kan vi ge dig råd om lämpliga nästa steg. Vi ger dig gärna råd och hjälp under alla förfaranden.
[1] HR 29 juni 2007, NJ 2007 / 420; JOR 2007/169 (Bruil).