När du stoppas som misstänkt av en förundersökningsledare har denne rätt att fastställa din identitet så att han vet vem han har att göra med.
Gripandet av en misstänkt kan dock ske på två sätt, på bar gärning eller inte på bar gärning.
Red-handed
Har du blivit upptäckt på att begå ett brott? Då kan vem som helst arrestera dig. När en utredare gör detta tar tjänstemannen dig direkt till platsen för förhör. Det första en utredare kommer att säga till dig när han griper dig på bar gärning är: ”Du har rätt att tiga och du har rätt till en advokat”. Som misstänkt har du rättigheter när du grips, och du måste ta del av dessa rättigheter. Du är till exempel inte skyldig att svara på frågor, en advokat kan hjälpa dig, du har rätt till tolk och du kan ta del av dina rättegångshandlingar. Utredningsmannen har då också rättigheter vid din gripande. Till exempel kan en utredare genomsöka vilken plats som helst och undersöka alla kläder eller föremål du bär på.
Inte på bar gärning
Om du misstänks för att ha gjort sig skyldig till ett brott kommer du att gripas av en undersökningsman på uppdrag av åklagaren. Denna misstanke ska dock avse ett brott för vilket häktning är tillåtet. Det är brott för vilka ett fängelsestraff på fyra år eller mer har dömts ut. Häktningen är när en misstänkt hålls i en cell i väntan på domarens beslut.
Den utredning
Efter att du har gripits förs du av undersökningsledaren till förhörsplatsen. Denna förhandling är en stämningsansökan till den biträdande åklagaren eller åklagaren själv. Efter förhöret kan åklagaren besluta om den misstänkte ska friges eller häktas för vidare utredning. När det gäller det senare kan du hållas häktad i upp till nio timmar. Såvida du inte är misstänkt för ett brott för vilket häktning är tillåten kan du sitta häktad i upp till nio timmar. Det är viktigt att veta att tiden mellan 00:00 och 09:00 inte räknas. Så om du blir arresterad klockan 23:00 slutar nio timmarsperioden klockan 17:00. Efter förhör hos åklagaren kan han ta ställning till om det är klokt att häkta dig under en längre tid i utredningens intresse. Detta kallas häktning och är endast möjligt för brott för vilka häktning är tillåten. Häktningen varar högst tre dagar om inte riksåklagaren anser att det är brådskande nödvändigt, då förlängs de tre dagarna med ytterligare tre dagar. Efter att åklagaren har förhört dig kommer du att höras av undersökningsdomaren.
Du kan lämna in en begäran om frigivning till undersökningsdomaren eftersom frihetsberövandet var olagligt. Det betyder att du anser att du inte borde ha blivit omhändertagen och skulle vilja bli frigiven. Det kan sedan prövningsdomaren besluta om. Du kommer att släppas om detta beviljas och sättas tillbaka i polisförvar om det nekas.
Provisorisk frihetsberövande
Efter häktningen kan domaren meddela ett beslut om häktning på uppdrag av åklagaren. Detta sker i ett häkteshus eller en polisstation och varar högst fjorton dagar. Häktningsbeslutet är den första fasen av häktning. Antag att åklagaren anser att det är nödvändigt att hålla dig i förvar under längre tid efter denna period. Rätten kan i så fall på riksåklagarens begäran besluta om häktningsbeslut. Du blir då häktad i högst ytterligare 90 dagar. Efter detta avgör domstolen, och du får veta om du kommer att straffas eller friges. Antalet dagar du omhändertogs av polisen, häktningsbeslutet eller häktningsbeslutet kallas häktning. Domaren kan vid utdömandet besluta att sänka ditt straff genom att dra av häktningen från det antal dagar/månader/år du kommer att behöva tillbringa i fängelse.