Förening med begränsad rättskapacitet

Förening med begränsad rättskapacitet

Juridiskt sett är en förening en juridisk person med medlemmar. En förening bildas för ett specifikt ändamål, till exempel en idrottsförening, och kan göra sina egna regler. Lagen skiljer på en sammanslutning med total rättskapacitet och en sammanslutning med begränsad rättskapacitet. Den här bloggen diskuterar de viktiga aspekterna av föreningen med begränsad rättskapacitet, även känd som den informella föreningen. Syftet är att hjälpa läsarna att bedöma om detta är en lämplig juridisk form.

grundandet

Du behöver inte gå till en notarie för att bilda en förening med begränsad rättskapacitet. Det behöver dock finnas en multilateral rättsakt som innebär att minst två personer bildar föreningen. Som grundare kan du utarbeta dina bolagsordningar och skriva under dem. Dessa kallas privata bolagsordningar. Till skillnad från flera andra juridiska former är du det inte skyldig att registrera dessa bolagsordningar hos Handelskammaren. Slutligen har en förening inget minimistartkapital, så det krävs inget kapital för att bilda en förening.

Det finns flera saker du åtminstone bör ta med i den privata bolagsordningen:

  1. Föreningens namn.
  2. Den kommun där föreningen är belägen.
  3. Föreningens syfte.
  4. Medlemmarnas skyldigheter och hur dessa skyldigheter kan åläggas.
  5. Regler om medlemskap; hur man blir medlem och villkoren.
  6. Sättet att kalla till bolagsstämman.
  7. Metoden för utnämning och avskedande av styrelseledamöter.
  8. Resmålet för de pengar som återstår efter föreningens upplösning eller hur den destinationen kommer att fastställas.

Gällande lagar och förordningar gäller om ett ärende inte är stadgat.

Ansvar och begränsad jurisdiktion

Ansvaret beror på registrering hos handelskammaren; denna registrering är inte obligatorisk men begränsar ansvaret. Om föreningen är registrerad är i princip föreningen ansvarig, eventuellt styrelseledamöterna. Om föreningen inte är registrerad är styrelseledamöterna direkt ansvariga privat.

Dessutom är direktörer också direkt ansvariga privat vid misskötsel. Detta inträffar när en direktör misslyckas med att utföra sina uppgifter på rätt sätt.

Några exempel på misskötsel:

  • Ekonomisk missförvaltning: underlåtenhet att föra korrekta räkenskaper, underlåtenhet att upprätta bokslut eller förskingring av medel.
  • Intressekonflikt: att använda sin position inom organisationen för personliga intressen, till exempel genom att tilldela kontrakt till familj eller vänner.
  • Befogenhetsmissbruk: fatta beslut som inte ligger inom direktörens befogenheter eller fatta beslut som strider mot organisationens bästa.

På grund av den begränsade rättskapaciteten har föreningen färre rättigheter eftersom föreningen inte är behörig att köpa en fastighet eller ta emot arv.

Föreningens uppgifter

Styrelseledamöterna i en förening är enligt lag skyldiga att föra register i sju år. Dessutom bör minst ett medlemsmöte hållas årligen. Vad gäller styrelsen, om inte annat föreskrivs i stadgarna, ska föreningsstyrelsen bestå av minst ordförande, sekreterare och kassör.

Organ

En förening är i alla fall skyldig att ha en styrelse. Ledamöterna utser styrelsen om inte annat föreskrivs i stadgarna. Alla medlemmar bildar tillsammans föreningens mest betydelsefulla organ, medlemmarnas föreningsstämma. I bolagsordningen kan också föreskrivas att det ska finnas en förvaltningsråd; huvuduppgiften för detta organ är att övervaka styrelsens policy och det allmänna förloppet.

Skattemässiga aspekter

Huruvida föreningen är skattskyldig beror på hur den genomförs. Om en förening till exempel är företagare för moms, driver företag eller anställer anställda kan föreningen drabbas av skatter.

Andra egenskaper hos en aktieförening

  • En medlemsdatabas, denna innehåller uppgifter om föreningens medlemmar.
  • Ett ändamål, en förening anordnar huvudsakligen aktiviteter för sina medlemmar och syftar därmed inte till att gå med vinst.
  • Föreningen ska agera som en sådan inom lagens ram. Det innebär att enskilda medlemmar inte får agera med samma syfte som föreningen. En enskild medlem får till exempel inte samla in pengar till en välgörenhetsorganisation på eget initiativ om det också är föreningens gemensamma syfte att samla in pengar till denna välgörenhet. Detta kan leda till förvirring och konflikter inom organisationen.
  • En förening har inget kapital uppdelat i aktier; föreningen har därför inte heller några aktieägare.

Avsluta föreningen

En förening upphör efter beslut av medlemmarna på föreningsstämman. Detta beslut måste finnas på mötets dagordning. Annars är det inte giltigt.

Föreningen upphör inte omedelbart att existera; den avslutas inte helt förrän alla skulder och andra ekonomiska förpliktelser har betalats. Om det finns tillgångar kvar ska förfarandet som anges i den privata bolagsordningen följas.

Medlemskapet kan avslutas med:

  • En medlems död, om inte arv av medlemskap är tillåtet. Enligt bolagsordningen.
  • Uppsägning från berörd medlem eller förening.
  • Uteslutning från medlemskap; styrelsen fattar detta beslut om inte bolagsordningen utser annat organ. Detta är en rättshandling genom vilken en person skrivs ut ur medlemsregistret.
Law & More