Ljudsampling eller musiksampling är en för närvarande mycket använd teknik där ljudfragment kopieras elektroniskt för att använda dem, ofta i modifierad form, i ett nytt (musikaliskt) verk, vanligtvis med hjälp av en dator. Ljudfragment kan dock omfattas av olika rättigheter, vilket gör att otillåten sampling kan vara olaglig.
Sampling använder sig av befintliga ljudfragment. Kompositionen, texterna, framförandet och inspelningen av dessa ljudfragment kan vara föremål för upphovsrätt. Kompositionen och texten kan skyddas av upphovsrätt. (Inspelningen av) framförandet kan skyddas av den utövande konstnärens närstående rätt, och fonogrammet (inspelningen) kan skyddas av fonogramframställarens närstående rätt. Artikel 2 i EU:s upphovsrättsdirektiv (2001/29) ger upphovsmannen, den utövande konstnären och fonogramframställaren en exklusiv rätt till mångfaldigande, vilket handlar om rätten att tillåta eller förbjuda återgivning av det skyddade "föremålet". Upphovsmannen kan vara kompositören och/eller författaren till texten, sångare och/eller musiker är vanligtvis den utövande artisten (artikel 1 under a i grannrättslagen (NRA)) och fonogramproducenten är den person som gör den första inspelningen , eller har den gjort och bär den ekonomiska risken (artikel 1 under d NRA). När en artist skriver, uppträder, spelar in och släpper sina egna låtar i egen regi, förenas dessa olika parter i en person. Upphovsrätten och tillhörande rättigheter ligger då i händerna på en person.
I Nederländerna har upphovsrättsdirektivet implementerats i bland annat upphovsrättslagen (CA) och NRA. 1 § CA skyddar upphovsmannens mångfaldiganderätt. Upphovsrättslagen använder begreppet "reproduktion" snarare än "kopiering", men i praktiken är båda termerna lika. Den utövande konstnärens och fonogramframställarens mångfaldiganderätt skyddas av 2 respektive 6 §§ i NRA. Liksom upphovsrättsdirektivet definierar inte dessa bestämmelser vad som utgör en (hel eller partiell) reproduktion. Som illustration: 13 § upphovsrättslagen föreskriver det ”all fullständig eller partiell bearbetning eller imitation i ändrad form” utgör en reproduktion. Så en reproduktion innehåller mer än en 1-på-1-kopia, men det är oklart vilket kriterium som ska användas för att bedöma gränsfall. Denna otydlighet har haft en inverkan på utövandet av ljudsampling under lång tid. De utvalda konstnärerna visste inte när deras rättigheter kränktes.
Under 2019 klargjorde Europeiska unionens domstol (CJEU) detta delvis i Pelham dom, efter preliminära frågor som ställts av tyska Bundesgerichtshof (BGH) (CJEU 29 juli 2019, C-476/17, ECLI:EU:C:2019:624). EU-domstolen fann bland annat att ett prov kan vara en reproduktion av ett fonogram, oavsett provets längd (punkt 29). Därför kan ett prov på en sekund också utgöra en överträdelse. Dessutom fastslogs att ”om en användare i utövandet av sin yttrandefrihet transkriberar ett ljudfragment från ett fonogram för användning i ett nytt verk, i en för örat oigenkännlig form, bör sådan användning inte anses utgöra en "reproduktion". i den mening som avses i artikel 2 ci direktiv 2001/29′ (punkt 31, beslutsdelen under 1). Om ett sampel har redigerats på ett sådant sätt att det ursprungligen övertagna ljudfragmentet inte längre känns igen för örat, är det alltså inte fråga om en återgivning av ett fonogram. I så fall behövs inte tillstånd för ljudsampling från berörda rättighetsinnehavare. Efter en återförvisning från EU-domstolen beslutade BGH den 30 april 2020 i Metall på Metall IV, där det specificerade örat för vilket provet måste vara oigenkännligt: den genomsnittliga musiklyssnarens öra (BGH 30 april 2020, I ZR 115/16 (Metall på Metall IV), paragraf. 29). Även om EG-domstolens och BGH:s domar rör fonogramframställarens närstående rätt, är det troligt att de kriterier som formulerats i dessa domar även gäller för ett intrång genom ljudsampling av den utövande konstnärens upphovsrätt och närstående rätt. Upphovsrätten och den utövande konstnärens närstående rättigheter har en högre skyddströskel så att ett överklagande av fonogramframställarens närstående rätt i princip kommer att vara mer framgångsrikt i händelse av ett påstått intrång genom ljudsampling. För upphovsrättsligt skydd måste till exempel ett ljudfragment betecknas som en "egen intellektuell skapelse". Det finns inget sådant skyddskrav för fonogramframställarens närliggande rättighetsskydd.
I princip är det alltså ett intrång i mångfaldiganderätten om någon prover a låter på ett sätt som känns igen för den vanliga musiklyssnaren. Artikel 5 i upphovsrättsdirektivet innehåller dock flera begränsningar och undantag från mångfaldiganderätten i artikel 2 i upphovsrättsdirektivet, inklusive ett citatundantag och ett undantag för parodi. Ljudsampling i ett normalt kommersiellt sammanhang kommer vanligtvis inte att omfattas av detta, med hänsyn till de strikta lagkraven.
Någon som hamnar i en situation där hans ljudfragment samplas bör därför ställa sig själv följande fråga:
- Har den som tar provet tillstånd till det från berörda rättighetsinnehavare?
- Har provet redigerats för att göra det oigenkännligt för den vanliga musiklyssnaren?
- Faller urvalet under något av undantagen eller begränsningarna?
I händelse av en påstådd överträdelse kan åtgärder vidtas på följande sätt:
- Skicka ett stämningsbrev för att upphöra med intrånget.
- Ett logiskt första steg om du vill att intrånget ska upphöra så snart som möjligt. Särskilt om du inte är ute efter skadestånd utan bara vill att intrånget ska upphöra.
- Förhandla med den påstådda intrångsmannen klar provexemplaret.
- Det kan vara så att den påstådda intrångsmannen inte uppsåtligen, eller åtminstone utan att tänka efter, gjort intrång i någons rättigheter. I så fall kan den påstådda intrångsmannen stämmas och göra klart att intrång har skett. Därifrån kan villkoren förhandlas för att ge rättighetsinnehavarens tillstånd att ta prov. Till exempel kan tilldelning, lämplig ersättning eller royalties krävas av rättighetsinnehavaren. Denna process för att bevilja och få tillstånd att ta prov kallas också clearance. I det normala händelseförloppet sker denna process innan någon intrång inträffar.
- Inleda en civilrättslig talan i domstol mot den påstådda intrångsmannen.
- Ett krav kan lämnas till domstolen på grund av ett intrång i upphovsrätten eller närstående rättigheter. Det kan till exempel hävdas att den andra parten har handlat olagligt genom att göra intrång (artikel 3:302 i den nederländska civillagen), skadestånd kan krävas (artikel 27 i CA, artikel 16 i NRA) och en vinst får överlämnas (artikel 1a i CA, artikel 27 i NRA).
Law & More hjälper dig gärna med utarbetandet av ett kravbrev, förhandlingarna med den påstådda intrångsmannen och/eller inledandet av rättsliga förfaranden.