När åklagaren beslutar att inte åtala ett brott, eller lägger ner ett ärende, kan en direkt berörd part begära att hovrätten (gerechtshof) trots allt beslutar om åtal. Detta är klagomålsförfarandet enligt artikel 12 i den nederländska straffprocesslagen (Wetboek van Strafvordering, Sv); lagen anger ingen fast tidsfrist för de flesta klagomål, förutom att ett klagomål om ett strafföreläggande (strafbeschikking) måste lämnas in inom tre månader från den dag du fick kännedom om det (artikel 12k Sv).
Hovrätten bedömer om åtal är rimligt utifrån bevisningen och om det borde ha ägt rum. Om den bifaller åtalet, ålägger den åklagarmyndigheten (Openbaar Ministerie, OM) att väcka åtal, och det beslutet är bindande.
Innehållsförteckning
Vad är förfarandet enligt artikel 12?
Det är ett skriftligt klagomål (beklag) till hovrättens klagomålskammare (beklagkamer) mot ett beslut att inte väcka åtal, att lägga ner ett åtal eller att avgöra ett mål med ett strafföreläggande. Det är den huvudsakliga kontrollen av OM:s utrymme för skönsmässig bedömning att avgöra vilka mål som ska gå till domstol.
Klagomålet kan gälla ett formellt beslut om att inte väcka åtal (sepot), den situationen där OM helt enkelt inte väcker åtal, eller ett strafföreläggande som du anser vara för lindrigt. Hovrätten avgör inte om den misstänkte är skyldig. Den avgör om ärendet ska gå till brottmålsdomstolen, som sedan dömer för skuld och påföljd.
Vem kan lämna in ett klagomål enligt artikel 12?
Endast en direkt berörd part (rechtstreeks belanghebbende) enligt artikel 12 Sv. I praktiken är detta offret, en efterlevande släkting i ett dödligt fall eller ett företag som lidit direkt skada av brottet.
En juridisk person, såsom en stiftelse eller förening, kan också kvalificera sig om dess bolagsordning och dess faktiska verksamhet skyddar ett intresse som beslutet direkt påverkar. En allmän oro för brott eller ett nyhetsinslag räcker inte. Domstolen kontrollerar detta först: om du inte är en direkt berörd part förklaras ditt klagomål otillåtligt utan en prövning av sakfrågan.
Vilken hovrätt handlägger stämningsansökan?
Du lämnar in ärendet till appellationsdomstolen i den domstol där beslutet att inte väcka åtal fattades. Beslut från den nationella åklagarmyndigheten (Landelijk Parket) och åklagarmyndigheten för bedrägeri, miljöbrott och förverkande av tillgångar (Functioneel Parket) går till appellationsdomstolen i Haag.
Klagomål om beslut att inte åtala en polis för våldsanvändning går till hovrätten i Arnhem-Leeuwarden. Om du lämnar in ärendet till fel domstol förklarar den sig inte behörig och, om en annan domstol är behörig, hänvisar den klagomålet dit (artikel 12b Sv). Den rättsliga grunden är artikel 12 i brottmålslagen.
Vilka är deadlines?
För att väcka klagomål om strafföreläggande är fristen tre månader från den dag du fick kännedom om det (artikel 12k Sv). För beslut om att inte åtala finns ingen fastställd lagstadgad frist, men ett klagomål som inlämnas mycket sent kan förklaras otillåtet.
Domstolen väger bland annat hur länge du väntade och om den misstänkte rimligen kunde anta att ärendet var avslutat. Agera inom några veckor efter att ha mottagit OM:s brev, inte månader. Ett klagomål om ett strafföreläggande som inte har verkställts fullt ut kan fortfarande lämnas in efter tre månader.
Hur lämnar man in klagomålet?
Med ett undertecknat och daterat brev till hovrätten, skickat med post eller e-post. Enligt rättsväsendets vägledning på rechtspraak.nl ska brevet innehålla:
- åklagarens ärendenummer (parketnummer) eller polisens anmälningsnummer;
- polisstationen eller OM-kontoret som hanterade ärendet;
- en beskrivning av brottet och den person du vill åtala;
- varför du är en direkt berörd part och varför du inte håller med om beslutet;
- en kopia av OM:s beslutsbrev, om du har ett, och en adress för svar.
En advokat är inte obligatorisk. Domstolens kansli (griffie) bekräftar mottagandet skriftligen, och domstolen ber sedan OM:s generaladvokat (advocaat-generaal) att avge en rapport om ärendet (artikel 12a Sv).
Kan du se ärendeakten?
Ja, vanligtvis före förhandlingen. Enligt rechtspraak.nl kontaktar du registratorn inom 14 dagar från dagen för kallelsen till förhandlingen för att ordna med granskning, och du tar med dig legitimation.
Den ordförande domaren kan undanhålla dokument, till exempel för att skydda tredje part eller utredningen. Vanligtvis kan endast en advokat få kopior. Att läsa polisrapporten och vittnesmål är det bästa sättet att förstå varför OM beslutade att inte väcka åtal, och att specifikt besvara dessa skäl.
Vad händer vid förhandlingen?
Klagomålskammaren hör dig och, innan den kan besluta om åtal, den person du vill åtala (artikel 12e Sv). Förhandlingen är inte offentlig.
Du kan närvara ensam, med en advokat eller med ett ombud, eller hålla dig borta och låta domstolen besluta om handlingarna. Generaladvokaten förklarar OM:s ståndpunkt. Om ett klagomål uppenbarligen inte kan tas upp till prövning eller är uppenbart ogrundat kan domstolen besluta utan förhandling. Domstolen kan också besluta om ytterligare utredning innan den fattar beslut.
Vad kan hovrätten besluta?
Antingen bifaller den klagomålet och beslutar om åtal, eller avvisar det (artikel 12i Sv). Enligt rechtspraak.nl fattas beslutet normalt inom sex veckor efter förhandlingen.
Om domstolen beslutar om åtal måste OM väcka talan vid brottmålsdomstolen, som sedan avgör om skuld. Hovrätten kan bifoga instruktioner, såsom en rättslig utredning. Den kan också vägra ett beslut av hänsyn till allmänintresset, till exempel när ett brott är ringa eller gammalt. Vanligt överklagande (hoger beroep) av beslutet är inte möjligt.
Vilka misstag försvagar ett klagomål?
De flesta klagomål misslyckas på grund av att de är tillåtliga eller brist på konkreta argument. Domstolen behöver skäl till varför åtal är genomförbart och borde ha följt, inte bara oenighet.
- Väntar i månader efter OM:s brev, så att klagomålet lämnas in för sent.
- Att lämna in ansökan utan att visa ett direkt intresse, till exempel som granne eller vittne.
- Att upprepa din berättelse istället för att ta upp OM:s angivna skäl, såsom otillräckliga bevis.
- Att inte granska akten före förhandlingen.
- Att lämna in talan till fel appellationsdomstol.
Vad kan vi göra för dig med ett klagomål enligt artikel 12?
Våra brottmålsjurister bistår offer, anhöriga och företag i stämningsförfaranden inför hovrätten.
- Vi bedömer om du är en direkt berörd part och om klagomålet lämnas in i tid.
- Vi analyserar OM:s beslut och dess skäl för att inte åtala.
- Vi utarbetar och lämnar in stämningsansökan till behörig appellationsdomstol.
- Vi granskar ärendeakten och inhämtar kopior av relevanta dokument.
- Vi företräder er vid den slutna förhandlingen inför klagomålskammaren.
Sammanfattning
- Enligt artikel 12 Sv kan en direkt berörd part begära att hovrätten beslutar om åtal efter att OM beslutat att inte väcka åtal.
- Ett klagomål om ett strafföreläggande måste lämnas in inom tre månader (artikel 12k Sv); för andra beslut ska det ageras skyndsamt.
- Lämna in ett undertecknat och motiverat brev till behörig appellationsdomstol, per post eller e-post; en advokat är inte obligatorisk.
- Förhandlingen är sluten, den misstänkte hörs innan beslut fattas, och vanligt överklagande är inte möjligt.
Vanliga frågor och svar
Behöver jag en advokat för ett klagomål enligt Artikel 12?
Nej, en advokat är inte obligatorisk. En advokat kan dock få kopior av ärendet och ta upp de skäl som OM angav för att inte åtala. Beroende på din inkomst kan du vara berättigad till subventionerad rättshjälp; Law & More fungerar inte på basis av subventionerad rättshjälp.
Finns det en tidsfrist för att lämna in klagomål enligt artikel 12?
Endast för strafföreläggande: tre månader från den dag du fick kännedom om det (artikel 12k Sv). För beslut om att inte väcka åtal finns ingen fastställd lagstadgad tidsfrist, men ett klagomål som inlämnas mycket sent kan förklaras otillåtligt, så agera inom några veckor.
Kan jag överklaga hovrättens beslut?
Det är inte möjligt att överklaga klagomålskammarens beslut med ordinärt överklagande (hoger beroep).
Avgör hovrätten om den misstänkte är skyldig?
Nej. Den avgör endast om åtalet ska väckas. Om den beslutar om åtal avgör brottmålsdomstolen senare skuld och straff.
Vem företräder Åklagarmyndigheten i detta förfarande?
Generaladvokaten (advocaat-generaal) vid hovrätten. Han eller hon skriver en rapport om målet och förklarar OM:s ståndpunkt vid förhandlingen (artikel 12a Sv).
